RÄDSLA
När jag var liten så skulle jag rosta pitabröd till Erik. Han stod i duschen och jag tryckte ned pitabröden i rostmaskinen.
Jag glömde av att jag höll på att rosta bröd så jag satte mig framför tv'n och åt hockeypulver, jag råkade andas i pulvret så det blev lite disigt runt mig, men jag tänkte inte mer på det, sen när Erik kom ut ur duschen så skrek han till mig "Lisa, vad har du gjort det är ju rök i hela huset?" Jag svarade honom att det var mitt hockeypulver, men han tvekade lite på mitt svar och sprang snabbt ut i köket.
Mina, eller Eriks pitabröd hade fastnat i rostmaskinen och det var en meter höga lågor. Jag började fylla koppar med vatten och kastade på rostmaskinen (Sladden var fortfarande ikopplad, men jag fick ingen stöt som tur var)
Sen sprang jag över till grannarna, där då min mamma och pappa var och skrev "MAAAAAAAMMMMMMMAAAAAAAAAA DET BRINNER"
De sprang efter mig och jag sprang ut på gräsmattan och tuppade av totalt.
Denna kvällen gjorde att jag blev jätterädd för eld. Jag kunde inte tända ljus och tyckte inte om att ha öppen eld i basan eller något.
Jag hade alltid öppen dörr till mitt rum när jag sov så att jag skulle ha lätt att springa ut om det skulle börja brinna, jag kollade alltid på kort från jag var liten för att om huset började brinna så skulle det vara sista gången jag skulle få se dem.
Enda stället jag kände mig trygg på var i duschen, för där visste jag att jag inte skulle bränna inne.
